ANNONS

 

    Stockholms Varjehanda

Detta är Stockholms Varjehandas sida i webbtidningen Täby Allehanda (TA), som är en fristående, opartisk och privatägd
lokaltidning i Täby kommun. Text och bild där inte annat anges: Mac Lennart Lindskog,
mac.lennart.lindskog@tabyallehanda.se, mobiltelefon 073 514 66 60.

Sidan uppdaterades den 12 oktober 2020 klockan 22.45.

 

Region Stockholm:

Transdev ska
köra Roslags-
banan och
busstrafiken
i Norrort och
Norrtälje

På ett extrainsatt möte den 12 maj 2020 beslutade Trafiknämnden i Region Stockholm att uppdra åt Transdev Sverige AB att utföra SL-trafiken på Roslagsbanan samt busstrafiken i Norrort och Norrtälje.

De nya avtalen träder i kraft under våren och sommaren nästa år (2021).

För närvarande är det Arriva Sverige som kör Roslagsbanan och busstrafiken i Norrort samt Nobina som kör Norrtäljetrafiken.

De aktuella beslutsärendena i Trafiknämnden heter "Tilldelningsbeslut avseende upphandling av spårtrafik på Roslagsbanan (E34)" och "Tilldelningsbeslut avseende upphandling av busstrafik Norrort (E35) och Norrtälje (E38)".

ROSLAGSBANAN

Avtalsområdet "Trafikavtal E34, Roslagsbanan" träder i kraft den 2 april 2021 och sträcker sig över 12 år.

Avtalets värde beräknas till cirka 4 miljarder kronor. I upphandlingen inkom sex anbud.

Roslagsbanan har årligen cirka 15 miljoner påstigande.

BUSSTRAFIK I NORRORT

I avtalsområdet "Trafikavtal E35, buss Norrort" ingår busstrafiken i Täby, Vaxholm, Österåker, Danderyd och Vallentuna med cirka 23 miljoner påstigande per år.

Avtalet är utformat som en kombination av ersättning för utförd produktion och rörlig ersättning per validerad biljett.

Det träder i kraft den 2 april 2021 och sträcker sig över 9 år. Avtalets värde beräknas till cirka 5,7 miljarder kronor. I upphandlingen inkom fem anbud.

Tre linjer och ett område i västra Vallentuna får anropsstyrd busstrafik i det nya avtalet.

NORRTÄLJE-BUSSARNA

I avtalsområdet "Trafikavtal E38, Norrtälje" ingår busstrafiken i Norrtälje samt pendelbussar till och från Stockholm. Området har cirka 5,5 miljoner påstigande per år.

Avtalet är utformat som en kombination av ersättning för utförd produktion och ersättning  per validerad biljett.

Det träder i kraft den 25 juni 2021 och sträcker sig över 9 år.

Avtalets värde beräknas till cirka tre miljarder kronor. I upphandlingen inkom fyra anbud.

Två linjer samt områdena nordvästra Rimbo och västra Norrtälje får anropsstyrd busstrafik i det nya avtalet.

TRANSDEV SVERIGE AB

Transdev kör idag busstrafik för SL i Sigtuna, Upplands Väsby och Vallentuna.

Transdevs dotterbolag Blidösunds-bolaget kör pendelbåtlinje 89 mellan Ekerö och Stockholm samt 18 av Waxholmsbolagets fartyg i skärgårdstrafiken.

Transdev kör också upphandlad busstrafik i tio regioner samt upphandlad tågtrafik för Öresundståg i Skåne, Kustpilen i Östra Götaland, Upptåget i Uppland och spårvagn i Norrköping.

Transdev bedriver även fjärrtågstrafik med Snälltåget.

MÅLET MED UPPHANDLINGARNA

Region Stockholm meddelar att målet med upphandlingarna har varit att teckna trafikavtal som ska bidra till att öka det kollektiva resandet samtidigt som kundnöjdheten bibehålls och på sikt ökar.

Andra mål är att trafiken ska bedrivas miljöanpassat, säkert och resurseffektivt.

– Även om den nuvarande Coronakrisen kommer att påverka samhället och kollektivtrafiken under en lång period framöver, så är det viktigt att trafiken utförs så bra som möjligt. De tilldelningsbeslut som idag fattats kommer att bidra till detta.

Det säger Sara Catoni, chef för Region Stockholms trafikförvaltning och AB SL, i ett uttalande den 12 maj.

Publicerat: 13 maj 2020.

 


ANNONS


 

Kommentera innehållet i Täby Allehanda på företagets Facebooksida!

 

"Öppna ateljéer" i Danderyd
med Cécile Hanssons akvareller

Konstnären Cécile Hansson, Stocksund, ställde ut sina verk i hemmiljö den 9–11 oktober 2020. Hon medverkade i utställningen "Öppna ateljéer – Konst i mörkret", som arrangerades av föreningen Danderyds Konsthall. Cécile Hansson föddes i Wallonien, Belgien, och kom till Sverige 1972. Hon är självlärd som konstnär. I början av februari 2019 gick hon dock en helgkurs i akvarell hos Björn Bernström. Där fick hon hjälp att "knäcka akvarellkoderna". Sedan dess målar hon mest akvarell. Hon är gift med Täby IS-profilen Olle Hansson.

Publicerat: 12 oktober 2020.

 


ANNONS


 

Millesgårdens konsthall ställer ut
Vivienne Westwoods spekta-
kulära och utmanande mode

I pressvisningen den 1 oktober 2020 av Millesgårdens utställning om modeskaparen Vivienne Westwood medverkade från vänster Lee Price, som är curator för utställningen och samlare av Westwood-produkter, samt museets utställningsansvarige Martin Liljekvist och museichefen Onita Wass. Bakom dem ses ett stort foto på Vivienne Westwoods och Malcolm McLarens butik på King's Road 430 i London under 1970-talet. Butiken genomgick flera namnbyten: Let it Rock, Sex, Seditionaries och World's End.

 

Det har gått mode i modeutställningar: Det förekommer för närvarande åtskilliga utställningar om klädskapare och klädstilar. En av dem är "Vivienne Westwood, Punk&Glamour, A private collection", som pågår den 3 oktober 2020–9 maj 2021 i Millesgårdens konsthall på Lidingö.

Utställningen handlar om den ikoniska brittiska modeskaparen Vivienne Westwood, som föddes 1941 och snart fyller 80 år. Hennes haute couture har en spännvidd från fransk 1700-talsstil till scenkläder för punkbandet Sex Pistols. Numera kallar Vivienne Westwood sig för "klimatrevolutionär" och är djupt engagerad i miljöfrågor.

Vivienne Westwood har förvandlats från en radikal modeskapare till att gradvis bli en del av etablissemanget. Vid två tillfällen har hon blivit medaljbelönad av drottning Elizabeth: 1992 tilldelades hon den brittiska imperieorden. 2006 fick hon titeln Dame Commander för sitt bidrag till den brittiska modeindustrin.

Vivienne Westwood driver företaget som bär hennes namn. Hennes kläder och andra produkter säljs på cirka 700 försäljningsställen i mer än 50 länder, enligt Millesgården.

I utställningen visas drygt 300 plagg ur curatorn Lee Price's privata samling, designade från 1970-talet till 2010-talet. I konsthallen visas även fotografen Ki Price's fotografier, där Vivienne Westwood figurerar både på en glamourös catwalk i Paris och på Londons gator i samband med hennes politiska engagemang.

Vy över Millesgårdens konsthall från det övre våningsplanet. Se till exempel gungan i taket och fotografierna av Ki Price på väggen till vänster. Fotograferat under pressvisningen den 1 oktober.

I Westwood-utställningen visas ett stort antal tweedkostymer liksom "kaxigt uppdaterade korsetter och krinoliner" samt punkscenkläder och glamorösa klänningar (i förgrunden).

Publicerat: 4 oktober 2020.

 


ANNONS


 

Stockholms Varjehanda recenserar:

Utställning på ArkDes i Stock-
holm om LKAB:s fascinerande
flytt av stadskärnan i Kiruna

Ett av flera kulturhistoriska hus som har flyttats i den pågående gigantiska stadsomvandlingen i Kiruna är den här stora Ingenjörsvillan. Fotot togs den 31 augusti 2017 på E10 Nordkalottvägen av fotografen Jessica Nildén. Ingenjörsvillan är LKAB:s 39:e byggnad i ordning och färdigställdes år 1900. Till höger i bakgrunden på fotot ses gruvberget Kiirunavaara med LKAB:s kontorsbyggnad.

 

I Sveriges nordligaste och till arealen största kommun, Kiruna, pågår för närvarande en av de mest omfattande stadsomvandlingarna i modern tid. Kirunas stadskärna flyttas tre kilometer österut på grund av utbyggnaden av LKAB:s järnmalmsgruva som staden är uppbyggd kring. En tredjedel av befolkningen måste flytta från sina hem. Hela kvarter och kända byggnader rivs eller flyttas.

En delvis ny stad tar form. Kiruna kommun har idag fler än 22 000 invånare, varav över 16 000 bor i tätorten (Kiruna stad).

Om denna stadsomvandling handlar utställningen "Kiruna Forever" på ArkDes (Arkitektur- och designcentrum) intill Moderna museet på Skeppsholmen i Stockholm. Den 2 juni 2020 återöppnades ArkDes efter coronastängningen. "Kiruna Forever" undersöker den pågående flytten genom att visa över hundra verk av arkitekter, stadsplanerare och konstnärer.

Exempel på medverkande i utställningen: Iwan Baan, Anne Dessing and Michiel van Iersel, Design Earth, Henning Larsen, Ingela Johansson, Britta Marakatt-Labba, Joar Nango, New Mineral Collective, Outi Pieski, Sandellsandberg Arkitekter, Studio Folder, Territorial Agency, Anja Örn, Tomas Örn, Fanny Carinasdotter, Liselotte Wajstedt, White Arkitekter och Ghilardi+Hellsten med flera.

I "Kiruna Forever" får besökaren också se verk av Helmer Osslund, Carl Wilhelmson, Axel Törneman och Nils Nilsson Skum från Kiruna kommuns samling. Därtill kommer ArkDes egen samling med verk av Per Olof Hallman, Gustaf Wickman, Ralph Erskine, Arthur von Schmalensee, Hakon Ahlberg och Örjan Lüning med flera.

Genom att placera flytten i ett historiskt och geografiskt sammanhang resonerar utställningen kring de stora frågor som ett så komplext projekt väcker: Vilka begränsningar har våra naturresurser? Vad händer med invånarnas identitet och trygghet när deras hem rivs? Hur bestämmer vi vad som ska sparas av kulturarvet och vad som ska offras? Hur påverkas urfolket samernas traditionella näringar? Hur permanenta är städerna vi lever i?

"Kiruna Forever" är producerad av ArkDes. Utställningen visas den 2 juni 2020–7 februari 2021. Fritt inträde. En parallellutställning arrangeras på Konstmuseet i Norr, Norrbottens nya länskonstmuseum med bas i Kiruna. Några konstverk har specialbeställts gemensamt och visas samtidigt på båda arenorna.

Utställningskurator är Carlos Mínguez Carrasco. Assisterande utställningskurator: Sujy Lee. Utställningsproducent: Johanna Fogel.

KIRUNA OCH GRUVBOLAGET LKAB

Historisk bakgrund: År 1890 grundades LKAB (Luossavaara-Kiirunavaara Aktiebolag), gruvdriftskoncernen som numera ägs helt av den svenska staten. LKAB ansvarar för järnmalmsbrytningen i Kiruna. Företaget är Europas största järnmalmsproducent. Det är LKAB som flyttar Kirunas stadskärna när gruvan breder ut sig under stadens fötter.

Kiruna grundades år 1900. Hjalmar Lundbohm räknas som dess grundare. Han var disponent för gruvbolaget LKAB, som påbörjade brytning av järnmalm i Kiirunavaara i slutet av 1890-talet. Hjalmar Lundbohmsgården är en av de kulturbyggnader som har flyttats i och med gruvbrytningen. Sedan 2017 finns den vid foten av Luossavaara – utsiktsberget för midnattssolsturister.

År 2004 meddelade gruvbolaget LKAB i ett brev till Kiruna kommun att gruvbrytningen kommer att påverka stadsbebyggelsen inom en överskådlig framtid. Prognosen som presenterades visar hur gruvbrytningen kommer att drabba staden vid fortsatt produktion av järnmalm, då deformationerna (sprickbildningarna) påverkar Kirunas centrum. Kiruna kommun går sedan med på att flytta delar av staden då gruvbrytningen är en viktig näring.

Enligt Kiruna kommuns tidsplan för utvecklingen i den nya stadskärnan och LKAB:s tidsplan för flytt ska stadskärnan stå klar 2022. Samma år ska handel och annan service flyttas från dagens centrum till nya centrum. Detta ska ske samfällt då ingen butiksägare vill vara först och ensam i det nya, samtidigt som ingen vill vara sist och ensam kvar i det gamla.

KRAFTIGT GRUVSKALV NYLIGEN

Sprickbildningen i marken tas på stort allvar. Storskalig brytning efter malm i underjordsgruvor kan ge upphov till så kallad seismisk aktivitet. Det betyder att det uppstår skakningar, eller skalv, i berggrunden.

Sådana skalv med varierande styrka inträffar ganska ofta. Den senaste riktigt stora seismiska händelsen i Kirunagruvan inträffade så sent som natten mot måndagen den 18 maj 2020 klockan 03:11.

Magnituden uppgick till så mycket som 3,3 på den lokala skalan! Vid tillfället befann sig 13 personer under jord och dessa utrymdes. Sättningarna kändes rejält både under jord och i samhället.

LKAB skrev så här i sitt pressmeddelande: Natten mot måndagen den 18 maj skedde ett stort skalv som har lämnat få oberörda. Det är nämligen den kraftigaste seismiska händelsen som någonsin har registrerats av LKAB. Händelsens magnitud uppgick till 3,3 på den lokala skalan. Skadorna i gruvan är både omfattande och utbredda.

Utställningen "Kiruna Forever" ryms i den här utställningshallen på ArkDes på Skeppsholmen i Stockholm. I förgrunden till höger hänger konstverket "Korsande stigar", på samiska "Ruossalas bálgát", (2014) av Outi Pieski. Installationen är utförd med samma teknik och material som används vid tillverkningen av samiska sjalar.

När man går in i den här hallen undrar man om utställningen börjar till höger eller vänster. Svaret är: Ingetdera. Utställningen börjar nämligen mitt emellan. Vore bra med en skylt "Börja här!". De utställda föremålen är inte heller konsekvent ordnade i nummerföljd. Nummer 11 och 38 finns nära varandra, medan nummer 12 finns på andra sidan hallen. Utställningen är annars informativ och pedagogisk.

Fotona från utställningen är tagna den 9 juni 2020.

ArkDes framhåller att utställningen "Kiruna Forever" innehåller "en 1:1-rekonstruktion av det nyligen nedmonterade stadshuset". Det är en förvillande formulering med tanke på att det forna stadshuset i Kiruna är alldeles för stort för att rymmas i helformat i utställningshallen. Men den lilla del av stadshuset som visas i originalstorlek på utställningens bortre kortsida ger en viss inblick i hur den kulturhistoriska byggnaden har sett ut. Mest minnesvärt av designen är de rutiga balkongräckena i träslaget "oregon pine" och den mönstrade väggen i bottenplanet (även om väggen var betydligt brunmurrigare i verkligheten).

Kirunas gamla stadshus, "Igloo", invigdes 1963. Året därpå blev det utsett till Sveriges vackraste offentliga byggnad och fick då Kasper Salinpriset. Byggnaden är ritad av arkitekten Arthur von Schmalensee.

År 2001 blev stadshuset byggnadsminnesmärkt. Det betyder att byggnaden måste bevaras för all framtid. Eftersom gruvans deformationer (till exempel sprickbildning i marken) påverkar stadshuset och byggnaden inte går att bevara så upphävdes beslutet om byggnadsminne 2012. I och med upphävningen av skyddet så har stadshuset dokumenterats på olika sätt. Delar av stadshuset, såsom konst och material, lever vidare på andra platser i Kiruna.

Kirunas nya stadshus, "Kristallen", i den nya stadskärnan cirka tre kilometer österut (närmare flygplatsen) togs i bruk 2018.

På utställningen visas dessa två byggnadsmodeller (i olika skalor). Arkitekt Gustav Wickmans "Kiruna Kyrka" (1909) i målat trä (till vänster) och hans "Bläckhornshus" (arbetarbostad) i Kiruna 1902–1904. Modellen av arbetarbostaden är målad i trä och inlånad från LKAB:s gruvmuseum i Kirunagruvan. Vissa av Bläckhornshusen flyttades under 2018 och 2019 till ett område med historiska byggnader i den nordvästra delen av Kiruna.

Mellan åren 1900 och 1912 formgav arkitekten Gustaf Wickman några av tidens mest representativa byggnader i Kiruna. Kyrkan anses vara en av de största och främsta träkyrkorna i Sverige, byggd i nygotisk stil. Kyrkan kommer att flyttas till den nya stadskärnan under de närmaste åren.

Skulptören Christian Eriksson har gjort de tolv skulpturerna på kyrkans takfall och reliefen ovanför kyrkporten. Skulpturerna framställer människor i olika sinnestillstånd: Ingivelse, Hänryckning, Förtvivlan, Blyghet, Övermod, Fromhet, Förtröstan, Andakt, Svårmod, Sorg, Kärlek och Ödmjukhet. Altartavlan är målad av Prins Eugen och kallas "Den heliga lunden".

Kirunas grundare Hjalmar Lundbohm sade till arkitekten Gustaf Wickman "Du ska rita en kyrka som är som en lappkåta". Kiruna kyrka har tilldelats priset som "Sveriges vackraste byggnad".

RECENSIONSBETYG

Stockholms Varjehanda ger utställningen "Kiruna Forever" hos ArkDes betyget 3 stjärnor på skalan 1–5 i besöksvärde.

Stockholms Varjehanda ger utställningen "Kiruna Forever" hos ArkDes betyget 5 stjärnor på skalan 1–5 i ämnesval: Att ett gruvbolag flyttar en svensk stads centrum är ett toppintressant ämne!

Stockholms Varjehanda ger därmed utställningen "Kiruna Forever" hos ArkDes det sammanvägda betyget 4 stjärnor på skalan 1–5 i upplevelsevärde.


Recensent: Mac Lennart Lindskog, Stockholms Varjehanda.
Publicerat: 23 juni 2020.

 


ANNONS


 

Vad gör de egentligen på
Regeringskansliet?
Svaret ges i den nya årsboken!

"Regeringskansliets årsbok 2019" publicerades den 4 maj 2020. Årsboken innehåller 95 intressanta sidor med färska fakta och exempel på hur Sverige styrs i praktiken.

Regeringskansliets uppdrag är att stödja regeringen i dess uppgift att styra riket och förverkliga sin politik.

Tjänstemännen stödjer regeringen genom att utreda olika frågor, utforma förslag till lagstiftning, ta fram förslag till budgetproposition, ge underlag för styrning av myndigheter, utveckla relationer med andra länder samt förbereda olika beslut och ställningstaganden i förhandlingar till exempel inom EU. Det skriver Regeringskansliets förvaltningschef Mikael Granholm i förordet.

STATSMINISTERN ÄR BÅDE REGERINGSCHEF OCH MYNDIGHETSCHEF

Regeringskansliet är en myndighet, som består av Statsrådsberedningen, alla elva departementen och Förvaltningsavdelningen.

Myndigheten leds av statsministern. Det innebär att statsministern är såväl regeringschef som chef för myndigheten Regeringskansliet.

I den löpande ledningen av Regeringskansliet biträds statsministern av en statssekreterare i Statsrådsberedningen, av förvaltningschefen i Regeringskansliet och av rättschefen i Statsrådsberedningen.

I varje departements ledning finns ett eller flera statsråd (ministrar), varav ett är departementschef. Varje statsråd har stöd av statssekreterare, politiskt sakkunniga, pressekreterare och tjänstemän i departementet. Förvaltningsavdelningen leds av förvaltningschefen.

Utlandsmyndigheterna (det vill säga ambassader, representationer, delegationer vid internationella organisationer som EU, FN och OECD samt karriärkonsulat) är egna myndigheter som i administrativt hänseende är direkt underställda Regeringskansliet.

Regeringen tillsätter kommittéer och särskilda utredare. Dessa är egna myndigheter, som lyder under regeringen.

REGERINGSKANSLIET HAR 4 600 MEDARBETARE VARAV 200 POLITIKER

Av Regeringskansliets cirka 4 600 tjänstgörande är ungefär 200 politiskt tillsatta. De av Regeringskansliets medarbetare som inte är politiskt tillsatta har sina anställningar oavsett vilka som sitter i regeringen.

Tjänstemännens uppgift är att bistå regeringen med att ta fram underlag och förslag till olika regeringsbeslut och utreda frågor av både nationell och internationell karaktär.

Tjänstemännen arbetar också med frågor kring styrning av de statliga myndigheterna genom att ta fram underlag till de årliga regleringsbreven och följa upp myndigheternas verksamhet. Internationella förhandlingar, inom till exempel EU-området, ingår också i arbetet.

REGERINGSKANSLIET SAMORDNAS AV STATSRÅDSBEREDNINGEN

Statsrådsberedningen har ansvar för att leda och samordna arbetet i Regeringskansliet. Under 2019 fanns i Statsrådsberedningen statsministerns kansli och EU-ministerns kansli.

Därutöver fanns samordningskansliet, samordningskansliet för Liberalerna, förvaltningschefens kansli, rättschefens kansli, granskningskansliet, kansliet för samordning av EU-frågor, kansliet för EU-rättsliga frågor, kansliet för utrikes frågor och säkerhetspolitiska rådet samt Regeringskansliets internrevision. I statsministerns kansli ingick även Nationella innovationsrådets kansli. I Statsrådsberedningen tjänstgjorde under året i medeltal 191 personer.

CIRKA ETT TUSEN MILJARDER KRONOR I STATSBUDGETEN

I statsbudgeten för år 2019 uppgick inkomsterna till 1 056 miljarder kronor och utgifterna till 944 miljarder kronor. Statsbudgetens saldo uppgick således till 112 miljarder kronor. Det blev det största överskottet (den största "vinsten") på flera år för Sverige!

De fyra största inkomsterna för svenska staten under år 2019 var i miljarder kronor räknat "Direkta skatter på arbete" 655, "Indirekta skatter på arbete" 605, "Skatt på konsumtion och insatsvaror" 599 och "Skatt på kapital" 274 miljarder kronor. En viktig slutsats kan vara att produktion (arbete) beskattas hårdare än konsumtion.

Bland statens utgifter dominerade "Allmänna bidrag till kommuner" med 120 miljarder kronor, "Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning" 98, "Ekonomisk trygghet för familjer och barn" 97, "Hälsovård, sjukvård och social omsorg" 80 samt "Utbildning och universitetsforskning" 79 miljarder kronor.

SVENSKA UTLANDSMYNDIGHETER

Utlandsmyndigheterna, dvs Sveriges ambassader och generalkonsulat, är regeringens och Regeringskansliets förlängda arm i världen. Utlandsmyndigheterna stärker genomslaget för regeringens politik och tillvaratar svenska intressen i utlandet.

Under år 2019 fanns det 93 svenska ambassader och 8 konsulat i utlandet. Konsulaten låg i följande åtta för Sverige viktiga städer: Hongkong, Jerusalem, Mumbai, S:t Petersburg, Istanbul, Mariehamn, New York och Shanghai.

Härutöver har Sverige sju representationer och delegationer hos internationella organisationer: EU i Bryssel, FN i New York, de internationella organisationerna i Genève, OECD/Unesco i Paris, Europarådet i Strasbourg, OSSE i Wien och Nato i Bryssel.

REGERINGSKANSLIETS INFORMATION TILL ALLMÄNHETEN

När det gäller extern kommunikation strävar Regeringskansliet efter att i första hand kommunicera digitalt. Navet för att kommunicera regeringens och Regeringskansliets arbete är webbplatsen regeringen.se.

Där går det bland annat att ta del av aktuell information, prenumerera gratis på nyheter och se webbsända presskonferenser. Det går också att ta del av propositioner, skrivelser och statens offentliga utredningar.

Regeringskansliet använder även sociala medier, bland annat för att nå målgrupper som normalt inte besöker regeringen.se eller för att föra en dialog direkt med målgrupperna.

På regeringen.se finns information om regeringens och Regeringskansliets närvaro i sociala medier: www.regeringen.se/press/regeringen-och-regeringskansliet-i-sociala-medier/.

SVERIGE STYRS FRÅN HERKULESGATAN 17

Under den pågående fleråriga totalrenoveringen av regeringskvarteret Rosenbad (som är avstängt) finns numera statsministern, delar av Statsrådsberedningen, Justitiedepartementet och Förvaltningsavdelningen samt Näringsdepartementet inhysta i det närliggande kvarteret Björnen med adress Herkulesgatan 17 i Stockholm. Där ligger Sveriges nya maktcentrum.

Publicerat: 7 maj 2020

 


ANNONS


 

Hittills bästa nyhetsfotot
i Stockholms Varjehanda:
Oppositionens fem partiledare
efter att ha röstat bort Löfven

Direkt efter att ha röstat bort Stefan Löfven (S) i den historiska statsministeromröstningen på förmiddagen innan riksdagens högtidliga öppnande den 25 september 2018 gjorde de fyra allianspartiernas ledare ett gemensamt uttalande i kammarfoajén. Från vänster Annie Lööf (C), Ulf Kristersson (M), Jan Björklund (L) och Ebba Busch Thor (KD). Oppositionens femte partiledare, Jimmie Åkesson (SD), råkade just då passera bakom deras ryggar tillsammans med sin stabschef Mikael Eriksson på väg till Sverigedemokraternas eget pressuttalande. Stillbilden är hämtad ur Stockholms Varjehandas videoklipp. Foto: Mac Lennart Lindskog.

Publicerat: 28 september 2018 (i SV).

 

Hittills bästa nyhetsvideon
i Stockholms Varjehanda


VIDEO (4 sekunder). Oppositionens samtliga fem partiledare ses här, för ovanlighetens skull tillsammans, under fyra korta sekunder efter att just ha röstat bort Stefan Löfven och hans regering i riksdagens historiska statsministeromröstning tisdagen den 25 september 2018: Från vänster Annie Lööf (C), Ulf Kristersson (M), Jan Björklund (L) och Ebba Busch Thor (KD) samt bakom dem Jimmie Åkesson (SD). Filmat av Mac Lennart Lindskog, Stockholms Varjehanda.

Publicerat: 28 september 2018 (i SV).

 


ANNONS