ANNONS

 

    Stockholmsregionen

Detta är Stockholmsregionens sida i webbtidningen Täby Allehanda (TA), som är en fristående, opartisk och privatägd
lokaltidning i Täby kommun. Text och bild där inte annat anges: Mac Lennart Lindskog,
mac.lennart.lindskog@tabyallehanda.se, mobiltelefon 073 514 66 60.

Sidan uppdaterades den 10 september 2021 klockan 20.50.

 

Sveriges bästa
webbplatser:
Zeta, Försvars-
makten och
Rikshem

Årets Web Service Award-priser utgörs av tre blåa glasskulpturer. De heter "En droppe hopp" och är skapade av konstnären Emilia Linderholm. Foto: Pierre Du Rietz.

 

Sedan år 2000 har Web Service Award (WSA) med hjälp av Sveriges internetanvändare korat årets bästa webbplatser och intranät. Den 27 januari 2021 korades 2020 års vinnare i kategorierna Kommersiellt, Samhällsinformation och Intranät. Vinnarna är Zeta, Försvarsmakten och Rikshem.

Tävlingen utgår ifrån Sveriges största webbplatsundersökning med svar från över 100 000 respondenter.

WSA-dagen genomfördes i år för första gången digitalt. I eventet deltog 534 anmälda personer på distans via Zoom.

Under 2020, ett år som präglades av den pågående pandemin, har de digitala plattformarna fått en klart ökad betydelse.

Det är därför glädjande för WSA att kunna visa att det finns webbplatser och intranät som lever upp till användarnas förväntningar.

– Årets vinnare visar på att målstyrt arbete lönar sig. De har lyckats tillgodose sina besökares skiftande krav och behov på ett föredömligt sätt.

Det säger Täbybon Pierre Du Rietz, VD och chefsanalytiker för Web Service Award AB, i ett pressuttalande.

Zeta
https://www.zeta.nu
Vinnare i kategorin Kommersiellt.


Motivering: Det här är en webbplats där du får tips och idéer på ett användarvänligt sätt både via din mobil och dator. Den är både smakfull och inspirerande. Inte konstigt att besökaren gärna rekommenderar ett besök till årets vinnare.

Försvarsmakten
https://www.forsvarsmakten.se

Vinnare i kategorin Samhällsinformation.

Motivering: Den här innehållsrika webbplatsen uppfattas både som relevant, tydlig och inkluderande. Det här är en webbplats som besökarna har ett stort förtroende för och gärna besöker.

Rikshem – Entrén
Vinnare i kategorin Intranät.

Motivering: Detta är ett användarvänligt intranät med anpassad och tydlig information. Det märks att det är byggt med medarbetarna i fokus var de än arbetar. Intranätet är klart mer effektivt och bättre än sin föregångare.

Bästa förbättrare

Hedersutmärkelsen till bästa förbättrare delas ut inom varje kategori, dvs till dem som har lyckats höja andelen nöjda besökare mest.

Kommersiellt:
MKB Fastigheter
https://www.mkbfastighet.se/


Samhällsinformation (ibland be-nämnd Samhällskommunikation): Transportstyrelsen
https://transportstyrelsen.se/

Intranät: Sveriges Allmännytta – Allmänningen

En fjärde kategori, Mobilt, har förekommit tidigare år, men har slopats denna gång.

Mer information om Web Service Award finns på https://www.webserviceaward.com

Publicerat: 30 januari 2021.

 


ANNONS


 

Region Stockholm:

Transdev ska
köra Roslags-
banan och
busstrafiken
i Norrort och
Norrtälje

På ett extrainsatt möte den 12 maj 2020 beslutade Trafiknämnden i Region Stockholm att uppdra åt Transdev Sverige AB att utföra SL-trafiken på Roslagsbanan samt busstrafiken i Norrort och Norrtälje.

De nya avtalen träder i kraft under våren och sommaren nästa år (2021).

För närvarande är det Arriva Sverige som kör Roslagsbanan och busstrafiken i Norrort samt Nobina som kör Norrtäljetrafiken.

De aktuella beslutsärendena i Trafiknämnden heter "Tilldelningsbeslut avseende upphandling av spårtrafik på Roslagsbanan (E34)" och "Tilldelningsbeslut avseende upphandling av busstrafik Norrort (E35) och Norrtälje (E38)".

ROSLAGSBANAN

Avtalsområdet "Trafikavtal E34, Roslagsbanan" träder i kraft den 2 april 2021 och sträcker sig över 12 år.

Avtalets värde beräknas till cirka 4 miljarder kronor. I upphandlingen inkom sex anbud.

Roslagsbanan har årligen cirka 15 miljoner påstigande.

BUSSTRAFIK I NORRORT

I avtalsområdet "Trafikavtal E35, buss Norrort" ingår busstrafiken i Täby, Vaxholm, Österåker, Danderyd och Vallentuna med cirka 23 miljoner påstigande per år.

Avtalet är utformat som en kombination av ersättning för utförd produktion och rörlig ersättning per validerad biljett.

Det träder i kraft den 2 april 2021 och sträcker sig över 9 år. Avtalets värde beräknas till cirka 5,7 miljarder kronor. I upphandlingen inkom fem anbud.

Tre linjer och ett område i västra Vallentuna får anropsstyrd busstrafik i det nya avtalet.

NORRTÄLJE-BUSSARNA

I avtalsområdet "Trafikavtal E38, Norrtälje" ingår busstrafiken i Norrtälje samt pendelbussar till och från Stockholm. Området har cirka 5,5 miljoner påstigande per år.

Avtalet är utformat som en kombination av ersättning för utförd produktion och ersättning  per validerad biljett.

Det träder i kraft den 25 juni 2021 och sträcker sig över 9 år.

Avtalets värde beräknas till cirka tre miljarder kronor. I upphandlingen inkom fyra anbud.

Två linjer samt områdena nordvästra Rimbo och västra Norrtälje får anropsstyrd busstrafik i det nya avtalet.

TRANSDEV SVERIGE AB

Transdev kör idag busstrafik för SL i Sigtuna, Upplands Väsby och Vallentuna.

Transdevs dotterbolag Blidösunds-bolaget kör pendelbåtlinje 89 mellan Ekerö och Stockholm samt 18 av Waxholmsbolagets fartyg i skärgårdstrafiken.

Transdev kör också upphandlad busstrafik i tio regioner samt upphandlad tågtrafik för Öresundståg i Skåne, Kustpilen i Östra Götaland, Upptåget i Uppland och spårvagn i Norrköping.

Transdev bedriver även fjärrtågstrafik med Snälltåget.

MÅLET MED UPPHANDLINGARNA

Region Stockholm meddelar att målet med upphandlingarna har varit att teckna trafikavtal som ska bidra till att öka det kollektiva resandet samtidigt som kundnöjdheten bibehålls och på sikt ökar.

Andra mål är att trafiken ska bedrivas miljöanpassat, säkert och resurseffektivt.

– Även om den nuvarande Coronakrisen kommer att påverka samhället och kollektivtrafiken under en lång period framöver, så är det viktigt att trafiken utförs så bra som möjligt. De tilldelningsbeslut som idag fattats kommer att bidra till detta.

Det säger Sara Catoni, chef för Region Stockholms trafikförvaltning och AB SL, i ett uttalande den 12 maj.

Publicerat: 13 maj 2020.

 


ANNONS


 

Kommentera innehållet i Täby Allehanda på företagets Facebooksida!

 

Täby Allehanda recenserar:
Sven-Harrys konstmuseums
10-årsjubileum med "Party
for Öyvind" får toppbetyg

Sven-Harrys konstmuseum ligger i "Guldhuset" på Eastmansvägen 10–12 vid Vasaparken i Stockholm. Museet drivs av Byggmästare Sven-Harrys Konst- och Bostadsstiftelse vars syfte är att främja konstvetenskap, design och arkitektur, enligt museet. Byggnaden ritades av Wingårdhs Arkitektkontor och invigdes 2011.

På taket ligger en exakt kopia av den snart 90-årige grundaren och filantropen Sven-Harry Karlssons tidigare hem: 1700-talsgården Ekholmsnäs på Lidingö. I den unika miljön visas den privata samlingen av skulpturer, måleri, möbler och exklusiva mattor av bland andra Carl Fredrik Hill, Ernst Josephson, Helene Schjerfbeck, August Strindberg, Gio Ponti och Märta Måås-Fjetterström. På glasfasaden i entréplanet står det: PARTY FOR ÖYVIND. Sven-Harry Karlsson bor numera i Saltsjöbaden i Nacka kommun. Fotograferat i samband med pressvisningen den 8 september 2021.


VIDEO (69 sekunder). Sven-Harrys konstmuseums chef Dragana Kusoffsky Maksimovic introducerade utställningen tillsammans med curator Barbro Schultz Lundestam och katalogredaktören Gunnar Lundestam under pressvisningen den 8 september 2021 i Vasaparksrummet.

 

I år, 2021, fyller Sven-Harrys konstmuseum 10 år. Jubileet firar museet med den storslagna grupputställningen "Party for Öyvind" – en utställning om den svenske multikonstnären Öyvind Fahlström och hans många konstnärsvänner.

Öyvind Fahlström var en av 1900-talets mest innovativa och mångsidiga konstnärer, vars gränsöverskridande konstnärskap var banbrytande, framhåller museet. Han föddes 1928 i Sao Paulo i Brasilien och dog endast 47 år gammal av cancer 1976 i Stockholm.

Öyvind Fahlström var enda barnet till norrmannen Frithjof Fahlström och svenskan Karin Fahlström, född Kronvall. I juli 1969 skickades han till Stockholm för att hälsa på släktingar och blev kvar när Andra världskriget bröt ut.

TVÅ ÄKTENSKAP

Han har varit gift med konstnären Barbro Östlihn. Hon har haft stor inverkan på hans konstnärskap då hon har medverkat och hjälpt till att färdigställa hans tavlor. De separerade 1975. Strax före sin död gifte sig Öyvind Fahlström med amerikanskan Sharon Avery och överlät all sin dittills icke offentliggjorda konst till henne, enligt Wikipedia.

Mellan 1949 och 1952 studerade han arkeologi och konsthistoria. Mellan 1950 och 1955 arbetade han som författare, kritiker, översättare och journalist. Han tillbringade långa perioder i Stockholm, Rom, Paris och New York, där han med sin sociala begåvning skaffade sig många vänner.

På Sven-Harrys konstmuseum möts verken av hans svenska och utländska vänner inom konst, poesi, teater, litteratur, musik, dans och film. Vänner som inspirerade och inspirerades av Öyvind Fahlström. I vänkretsen fanns en fristad där man kunde uttrycka sig fritt och hämta inspiration, styrka och stöd gentemot en ofta oförstående omgivning, enligt museet.

EFTER ANDRA VÄRLDSKRIGET

"Party for Öyvind" speglar en tid som präglades av Andra världskrigets efterdyningar, men som också rymde möjligheter, öppenhet och lekfullhet, enligt museet. Det fanns utrymme för en ung generation som ville göra upp med det gamla, som vill ha ett eget liv med lust och framtidstro, egen identitet, egen sexualitet och egna uttryckssätt genom konst, musik, litteratur och poesi.

Utställningens namn är taget från inbjudningskortet som Patty och Claes Oldenburg skickade till vännerna för att fira Öyvind Fahlströms födelsedag och hans första soloutställning på Sidney Janis Gallery i New York år 1967. Det blev ett gigantiskt kalas för flera hundra gäster i Oldenburgs studio i New York den 4 februari 1967. Ett numera legendariskt party.

INTERNATIONELLT KÄNDA KONSTNÄRER

På Sven-Harrys party för Öyvind samlas många av erans tongivande konstnärer, som till exempel Alexander Calder, Andy Warhol, Barbro Östlihn, Carl Johan De Geer, Christer Strömholm, Claes Oldenburg, Cy Twombly, Dennis Hopper, Ernest Cole, Faith Ringgold, Gunilla Palmstierna-Weiss, Jean Tinguely, John Cage, Kiki Kogelnik, Lee Bontecou, Lena Svedberg, Marie-Louise Ekman, Marisol, Merce Cunningham, Mimi Gross, Niki de Saint Phalle, Patty Oldenburg, Peter Weiss, Robert Rauschenberg och Roy Lichtenstein.

– Det är fantastiskt att sätta upp vår största utställning någonsin under jubileumsåret och att få visa dessa inflytelserika konstnärer inom olika genrer, vars verk är fyllda av inspiration, mod och kreativitet. Det är en utställning om en dynamisk tid med många av de främsta namnen inom den post-moderna konsten. Det säger Dragana Kusoffsky Maksimovic, museichef på Sven-Harrys konstmuseum.

Utställningen pågår under perioden 9 september 2021–23 januari 2022. Den har fått låna verk från bland annat Centre Pompidou i Paris, The Robert Rauschenberg Foundation i New York, Moderna Museet i Stockholm, Sven-Harrys samlingar och enskilda konstägare. Utställningen kommer att gå vidare till Museum Tinguely i Basel i Schweiz och till Kunstverein in Hamburg i Tyskland under 2022. 

Utställningen produceras med stöd av Region Stockholm (före detta Stockholms läns landsting) och The Barbro Osher Pro Suecia Foundation. Barbro Osher är Sveriges generalkonsul i San Francisco, USA.


VIDEO (219 sekunder). Utställningens curator Barbro Schultz Lundestam och hennes make utställningens katalogredaktör Gunnar Lundestam berättar här i Vasaparksrummet om de utställda konstverken.

Utställningssalen Höga rummet sett uppifrån. Välfyllt med konstverk av Öyvind Fahlströms vänner. Till exempel det bruna verket i metall och blandteknik längst uppe till höger på fotot: "Skråpuken" 1967 av Gunilla Palmstierna-Weiss (född 1928).

Sommaren 1966 skapade fransyskan Niki de Saint Phalle (1930–2002), schweizaren Jean Tinguely (1925–1991) och finlandssvensken Per Olov Ultvedt, av vännerna kallad Hante (1927–2006), det legendariska verket "HON" i Moderna Museet på Skeppsholmen i Stockholm. "HON" fick ett enormt genomslag.

Installationen (även kallad "Hon – en katedral") i form av en jättestor (25 meter lång) liggande gravid kvinna fick 80 000 besökare under utställningstiden 4 juni–9 september 1966. Jag (recensenten) minns den fascinerande känslan som museibesökare att gå in i kvinnoskulpturens sköte och uppleva ljud, ljus och utställningsföremål inne i hennes kropp.

 

SPÄNNANDE MIX

Som recensent tycker jag att det är en utomordentligt god idé att skapa en utställning kring en framstående kulturpersonlighet och hans/hennes konstnärliga vänner. Det blir en spännande mix av inriktningar och uttryck.

Utställningen är omfattande med många olika slags verk samlade på museets lagom stora utrymme. Man behöver god tid på sig för att tillgodogöra sig alla de utställda föremålen och se filmerna i mediarummet nere i källarvåningen.

Omfattande är även rätt ord för utställningens påkostade katalog: En exklusiv bok på 436 sidor sprängfyllda med intressanta fakta och anekdoter i komprimerade texter och illustrationer.

Utställningskatalogen "Party for Öyvind" är skriven och producerad av äkta paret Gunnar Lundestam och curatorn Barbro Schultz Lundestam på Schultz Förlag AB. I översättningen till engelska har även Bruno K Öijer medverkat.

I utställningskatalogen presenteras ett stort antal mer eller mindre internationellt kända konstnärsvänner till Öyvind Fahlström. Till min förvåning finns där två och en halv sida om en person som jag kände: Rut Hillarp (1914–2003).

Hon var författare, översättare och litteraturvetare. För mig och mina klasskamrater i dåvarande Högre Allmänna Läroverket Statens Normalskola (vid Stadion i Stockholm) var hon framförallt vår lärare i engelska under gymnasieåren 1958–1962.

Vidare i utställningskatalogen avslöjas att Öyvind Fahlströms änka, amerikanskan Sharon Avery-Fahlström, är den enda person som inte har velat delta i projektet "Party for Öyvind" på något sätt. Det är förstås tråkigt med tanke på att hon förfogar över hela hans kvarlåtenskap.

RECENSIONSBETYG

Täby Allehanda ger utställningen "Party for Öyvind" på Sven-Harrys konstmuseum i Stockholm betyget 5 stjärnor på skalan 1–5 i besöksvärde. Det är det allra högsta betyget: Excellent!

Täby Allehandas betygsskala: Fem stjärnor = excellent, fyra stjärnor = mycket bra, tre stjärnor = bra, två stjärnor = mindre bra, en stjärna = dåligt.


Recensent (text och foto): Mac Lennart Lindskog, Täby Allehanda.
Publicerat: 10 september 2021.

 


ANNONS


 

Täby Allehanda recenserar:
Liljevalchs+ är nu invigd
med ful fasad och stora salar
för fler konstutställningar


VIDEO (130 sekunder). Den 12 augusti klockan 11 hölls offentlig invigning med trumpetfanfarer och tal framför huvudingången till Liljevalchs rosa konsthall på Djurgårdsvägen 60 i Stockholm. Det som invigdes var konsthallens tillbyggnad Liljevalchs+ med ingång från Falkenbergsgatan på sjösidan. Konsthallschefen Mårten Castenfors inledde med att hälsa välkommen. Sedan berättade Stockholms stads fastighetsdirektör Anders Kindberg om arbetet med Liljevalchs+. Under ceremonin hördes enstaka burop och kritiska kommentarer från publiken mot tillbyggnadens utseende och kostnad.

 

Stockholmds stads konsthall Liljevalchs invigde torsdagen den 12 augusti 2021 sin redan dessförinnan omdiskuterade tillbyggnad Liljevalchs+ (uttalas "liljevalks pluss"). I och med det öppnades utställningar om betong (Gert Wingårdh), glas (Ingegerd Råman), papper (Bea Szenfeld) och en film om tillkomsten av det nya huset (Kajsa Andersö och Tomas Boman).

Fem kataloger har producerats, en vardera till utställningarna och filmen samt en separat katalog om själva huset.

Liljevalchs+ står nu färdigt bredvid arkitekten Carl Bergstens klassiska rosa byggnad från 1916. Den äldre konsthallen finansierades med arvet från industrimannen Carl Fredrik Liljevalch d y, därav namnet.

Den nya byggnaden har en byggnadsarea (BYA) på 883 kvadratmeter. Byggnadens totala area (BTA) är 2 600 kvadratmeter.

Där finns nu salar som ger möjlighet att parallellt presentera stora och små utställningar. Med klimatkontroll och hög säkerhet kan Liljevalchs ta emot de dyraste och känsligaste konstverken samt hålla öppet alla dagar i veckan.

– Den nya byggnaden gör att fler kan ta del av konsten eftersom vi kan fördubbla antalet utställningar per år. Det säger Liljevalchs chef Mårten Castenfors.

Förutom Mårten Castenfors hölls invigningstal av Stockholms stads fastighetsdirektör Anders Kindberg, bostads- och fastighetsborgarrådet Dennis Wedin (M) samt kultur- och stadsmiljöborgarrådet Jonas Naddebo (C). Även arkitekten Gert Wingårdh skulle ha talat men hans anförande ställdes in på sent stadium.

GERT WINGÅRDH ÄLSKAR BETONG

I sin utställning "Den grå massan" högst uppe i tillbyggnaden har Gert Wingårdh, född 1951, samlat sex projekt: Maria kyrka i Växjö, VillAnn i Kungsbacka, rådhustillbyggnaden i tyska Marl, Nationalmuseums lastintag samt vattentorn i Helsingborg och Varberg.

På podier i salens mitt står avgjutningar av de sex betongprojekten. På väggarna hänger inramade bilder med dokumentation kring projekten. "Den grå massan" uppges vara en hyllning till betong som material och därtill en eloge till det rum som utställningen befinner sig i.

Filmarna Kajsa Andersö, född 1962, och Tomas Boman, född 1965, har följt arbetet med tillbyggnaden Liljevalchs+ sedan 2013. De har under nio år funnits med på möten, i korridorer, på bygget, i kök och i stadshus.

I deras film "Ur Dagbok över tillkomsten av Liljevalchs+ 2013–21" visas hur tillbyggnaden växer fram under de nio åren. De drygt 250 inspelningstillfällena omfattar runt 400 timmar. Den film om Liljevalchs+ som visas är dock "bara" 117 minuter lång.

Filmen startar varannan heltimme: Kl 11.00, 13.00, 15.00 och 17.00, men det går bra att komma och gå när som helst. Man sitter på hårda bänkar utan ryggstöd av någon anledning. Filmen om Liljevalchs+ visas under perioden 12 augusti–12 september 2021.

KRITIK MOT FASADEN OCH BYGGKOSTNADERNA

Det som har väckt mest allmän uppmärksamhet om Liljevalchs+ är exteriören och de ökade byggkostnaderna.

Det skrivs förvånansvärt lite om fasaderna i det paket om fem böcker som handlar om tillbyggnaden och dess premiärutställningar. Frågan är om det är avsiktligt eller oavsiktligt.

Nu till huvudfrågan: Är Liljevalchs+ en bra byggnad? Svar: Ja, den har goda förutsättningar att fungera väl.

Nästa fråga: Är Liljevalchs+ en vacker byggnad? Svar: Nej, den är ganska ful. Eller ännu värre: Den är rätt ointressant efter första titten. Det finns inget spännande budskap på fasaden utom förhoppningsvis lite solglitter i flaskbottnarna. Rå betong exteriört och interiört är möjligen praktiskt och prisvärt men inte särskilt vackert.

De nya generationer som växer upp med Liljevalchs+ kommer dock att få en annan syn på byggnaden. Inom 100 år kommer den nog att förklaras som byggnadsminne.

Ännu en fråga: Är Liljevalchs+ värt pengarna (över en halv miljard kronor)? Svar: Nej, knappast.

Slutsats: Låt oss ändå glädjas åt tillbyggnaden Liljevalchs+ eftersom den nu står där den står och kan ge oss nya fina konstupplevelser!


VIDEO (21 sekunder). Arkitekten Gert Wingårdh sammanfattar sin syn på tillbyggnaden Liljevalchs+ i en kort videointervju med Täby Allehandas redaktör Mac Lennart Lindskog direkt efter invigningsceremonin.

Det nya huset i tre våningar beskrivs som "ett konstverk för konst". Det är signerat arkitekten Gert Wingårdh i samarbete med glasformgivaren Ingegerd Råman. Fasaden har 6 860 transparenta glasbottnar. Gert Wingårdh skriver i boken Liljevalchs+: "Ingegerd får en perforerad betongfasad som hon fyller med flaskbottnar. Det blir en lodrät, glittrande fjärd, en ljuskrusning som flyktigt fladdrar över den orubbliga betongytan." Fotot visar tillbyggnadens ingång från Falkenbergsgatan. Innanför fönstren i gatuplanet finns konsthallens butik och den nya vegetariska restaurangen Blå+ (Blå Plus).

Här är några av betongfasadens transparenta flaskbottnar i detalj. "Med sin fasad av nästan 7 000 transparenta glasbottnar tar anläggningen glittrande plats i sitt offentliga rum", enligt konsthallens nyhetsbrev. Glasbottnarna är tillverkade i flera olika versioner, vilket framgår om man tittar noga på fotot. Men: Är de glittrande?


VIDEO (21 sekunder). Glasformgivaren och krukmakaren Ingegerd Råmans (född 1943) utställning är sparsmakad: Ett vatten som faller ljudlöst ned visas på en stor digital skärm samt två långa bordsrader med glascylindrar i olika storlekar. Inget mer. De unika glasen finns bara till under just denna utställning. Därefter återgår de till det klara glasets tomhet och blir redo att återfödas i nya sammanhang, enligt anslaget på en vägg.

De 166 lanterninerna i yttertaket på Liljevalchs+ skapar ett rutnät som möjliggör många olika rumsindelningar och ljusinsläpp. Byggnadens arkitekt Gert Wingårdh beskriver det så här "Det är takplanen som är nyckeln till Liljevalchs+. Det är här de 166 fönstren mot himlen och ljuset finns. /...../ Det ger ett alldeles jämnt ljus i rummet. En kontakt med sol, moln och skiftande meteorologi."


VIDEO (96 sekunder). Den sverigepolska modedesignern Bea Szenfeld, född 1972, är känd för sina experimentella kreationer på gränsen mellan kläder och konst. Hon har skapat plagg i vitt papper för stjärnor som Lady Gaga och för den dåvarande kulturministern Alice Bah Kuhnke (MP) på Nobelfesten 2017.

På denna utställning visas på nytt "Station 5", detta lätta men tunga verk av fallna barnkroppar i återvunnet papper. Verket, som fanns med på Vårsalongen 2018, "har en sorg och ett allvar och en paradoxal tyngd trots sin materiella lätthet". Därtill presenterar Bea Szenfeld tre helt nya vita skapelser, som hon här i videon intervjuas om av Täby Allehandas redaktör Mac Lennart Lindskog.

Fortfarande pågår byggarbeten på Liljevalchs mark. Det här fotot togs på invigningsdagen genom ett av de få fönster som finns på den nya betongbyggnaden Liljevalchs+. Var de totala kostnaderna för renoveringen av den gamla delen av konsthallen och för tillbyggnaden av den här nya delen hamnar till slut vet ingen idag. Det torde röra sig om hisnande belopp. Summor på över 570 miljoner kronor har nämnts. Det är skattebetalarna i Stockholms stad som får stå för notan. En av orsakerna till fördyringen är att ett arkeologiskt intressant skeppsvrak påträffades i samband med grävningarna för det nya huset.

Liljevalchs klassiska Restaurang & Café Blå Porten på Djurgårdsvägen 64 är efter en grundlig och pietetsfull renovering återställd till sin forna glans. Blå Porten öppnades på nytt i samband med invigningen av Liljevalchs+. På fotot ses i förgrunden trädgården med springbrunnen och lunchätare. Till höger ses Liljevalchs rosa Carl Bergsten-hus. Den kärnkraftsliknande byggnaden i bakgrunden är det nybyggda Liljevalchs+ ("Gert Wingårdh-huset"). Där inne finns en helt ny vegetarisk restaurang som heter Blå+ och är kopplad till Blå Porten. "Ett snäpp närmare konsten, ett snäpp närmare vattnet" heter det i marknadsföringen.

RECENSIONSBETYG

Täby Allehanda ger tillbyggnaden Liljevalchs+ betyget 3 stjärnor på skalan 1–5 i besöksvärde.


Recensent (text och foto): Mac Lennart Lindskog, Täby Allehanda.
Publicerat: 14 augusti 2021.

 


ANNONS


 

Täby Allehanda recenserar:
Utställningen med Kjell
Engmans glaskonst
i Steninge är i toppklass

Röda paraplyer är något av ett signum för Kjell Engmans sommarutställning "Nine to five" hos Steningekompaniet Art Gallery vid Steninge slott i Sigtuna. Den runda lokalen är mörklagd för att framhäva de upplysta glasskulpturerna. Fotona i recensionen är tagna den 17 juli 2021.

 

En alldeles underbar liten konstutställning pågår för närvarande, den 19 juni–15 augusti 2021, i Steninge i Sigtuna kommun. Den heter "Nine to five" och är en skulpturutställning i "mixt media" av glaskonstnären Kjell Engman, Kosta Boda.

Varje år anordnar Steningekompaniet Art Gallery en sommarutstälnning – numera i Stenladans runda tillbyggnad Rotundan. Adressen är Steninge slottsväg 141 med postort Märsta och ligger som namnet antyder nära Steninge slott. Det är fritt inträde till utställningen.

Kjell Engman, född 1946 i Stockholm, utbildade sig på Konstfack i Stockholm 1973–1978 och på Pilchuck Glass School utanför Stanwood i den amerikanska delstaten Washington 1981. Enligt Wikipedia har han sedan 1978 varit formgivare för Kosta Boda med ett färgglatt, lekfullt och humoristiskt uttryck.

Kjell Engman beskrivs av glasbruket Kosta Boda som en "outtröttlig glaskonstnär med gränslös fantasi och berättarglädje som får fritt utlopp i såväl bruks- som konstglas". Som tidigare professionell gitarrist på 1970-talet, hämtar han inspiration från musikens värld. Han finner även mycket inspiration från djurriket.

I sina större installationer använder Kjell Engman sig av element som ljud och ljus. Han är flitigt anlitad för offentliga utsmyckningar både nationellt och internationellt.

Om själva utställningen "Nine to five" säger Kjell Engman i ett uttalande att "i den byråkratiska världen blir de ganska blinda för omgivningens verklighet när principer och sunt förnuft läggs åt sidan. Därför har mina byråkrater fått paraplyer och seglar iväg på framgångens vindar med sina tunga portföljer. Andra omsluter sig i en färgad bubbla".

Utställningen inne i den effektfullt belysta Rotundan ger en färgsprakande upplevelse med Kjell Engmans särpräglade skulpturer. Konstnärlighet i kubik!

De färgstarka konstverken i Kjell Engmans utställning är belysta – många av dem inifrån.

RECENSIONSBETYG

Täby Allehanda ger utställningen "Nine to five" med skulpturer av Kjell Engman på Steningekompaniet Art Gallery i Sigtuna kommun betyget 5 stjärnor på skalan 1–5 i upplevelsevärde. Alltså: Högsta klass!


Recensent (text och foto): Mac Lennart Lindskog, Täby Allehanda.
Publicerat: 19 juli 2021.

 


ANNONS


 

Täby Allehanda recenserar:
Kulturhuset Stadsteaterns
utställning om konstig konst
av filmskaparen Roy Andersson

Filmregissören, manusförfattaren, filmproducenten och reklamfilmmakaren Roy Andersson. Pressfoto (copyright): Studio 24.

 

Den 78-årige filmskaparen Roy Andersson är just nu mer aktuell än någonsin: Kulturhuset Stadsteatern vid Sergels torg i Stockholm öppnade den 28 maj 2021 utställningen "Roy Andersson: Om detta att vara människa". Den pågår fram till årsskiftet.

Ungefär samtidigt visar SVT Play den 58 minuter långa och intressanta K Special "Roy Andersson – Being a human person" av den engelska dokumentärfilmaren Fred Scott. SVT Play visar dessutom Roy Anderssons succédebut "En kärlekshistoria" från 1970 och hans senaste, tänkt som hans sista, långfilm "Om det oändliga".

Roy Andersson är född i Göteborg 1943, har varit verksam i Stockholm i många år och är numera, sedan den 15 mars 2021, bosatt i Lund. Alltså: Göteborgare, stockholmare och skåning.

Utställningen "Om detta att vara människa" är producerad av Kulturhuset Stadsteatern i samarbete med Roy Andersson och Studio 24.

Roy Andersson kunde inte närvara på pressvisningen den 28 maj i Galleri 5 på det översta våningsplanet i Kulturhuset Stadsteatern. Han var "inte färdigvaccinerad". Även Johan Carlsson fick förhinder. Han är filmproducent och Roy Anderssons medarbetare sedan 30 år.

I pressvisningen medverkade dock Linda Beijer, kulturchef i Kulturhuset Stadsteatern, och Maria Patomella, konstnärligt ansvarig för Konst/Design & Mode i Kulturhuset Stadsteatern.

/Recensionen fortsätter nedan/

Roy Andersson filmar helst inomhus. Han bygger gärna upp exteriöra scener interiört. När det blir alltför trångt i studion tar han gärna till knepet med "trompe l'oeil" (= illusionistisk bild som bedrar ögat). I den här installationen på utställningen ses i förgrunden ett kamerastativ med en stor kamera och en liten kamera. Den stora kameran filmar ett motiv bestående av en trottoar, en cirka två meter hög mur och en del av en husvägg. Den lilla kameran (som sitter ovanpå den stora kameran) filmar ett mycket nära monterat minimotiv som ska ersätta studioutrymmet ovanför muren och husväggen i den färdiga hopfogade bilden. Denna kan visas på bildskärmen med stativ längst till höger. Se nedanstående foto hur det blir i praktiken när någon går längs med trottoaren inomhus och filmar bildskärmen.

 


VIDEO (26 sekunder). Så här ser det ut i praktiken med ögonbedragaren "trompe l'oeil" när någon (i detta fall Täby Allehandas redaktör Mac Lennart Lindskog) promenerar på gatan längs med trottoaren i studion och filmar slutresultatet som visas på bildskärmen. Det ser ut som utomhus (även om busshållplatsens stolpe inte riktigt hänger med i tekniken). Så jobbar Roy Andersson med minutiöst anpassade tekniska effekter. Denna upplevelse kan varje besökare på utställningen pröva på för egen del. Ganska kul!

 

Roy Andersson utbildades till regissör vid Svenska Filminstitutets Filmskola i Stockholm i slutet av 1960-talet. Han långfilmsdebuterade 1970 med succén "En kärlekshistoria". Den följdes av den hårt kritiserade "Giliap" 1975. Därefter kom en period med många prisbelönade reklamfilmer.

År 1989 arbetade Roy Andersson med den ofullbordade AIDS-filmen "Någonting har hänt". 1991 inledde han Göteborgs Filmfestivals stafettfilmsprojekt "90 minuter 90-tal" med kortfilmen "Härlig är jorden". Han är hedersdoktor vid Göteborgs universitet.

Med den prisbelönade "Sånger från andra våningen" (2000) återvände Roy Andersson till långfilmsformatet. Uppföjaren "Du levande" hade premiär vid filmfestivalen i Cannes 2007. Den sista delen i trilogin, "En duva satt på en gren och funderade på tillvaron", hade premiär vid filmfestivalen i Venedig 2014. Där belönades den med Guldlejonet för Bästa film.

2019 hade Roy Anderssons senaste film, "Om det oändliga", premiär och belönades med Silverlejonet för Bästa regi på Venedigs filmfestival.

Typiskt för Roy Anderssons arbetsprocess är hans noggrannhet för att nå ett resultat som är exakt i relation till den ursprungliga visionen, framgår det av utställningen. Varje scen, oavsett längd, är filmad i en enda lång tagning utan klipp. En scen kan därför kräva ett 30-tal testtagningar och uppemot 100 omtagningar.

– Om enkelheten ska ge rikedom och djup så måste den vara exakt. Då gäller det att ha uthållighet och tålamaod att arbeta sig fram tills skissernas friskhet har överträffats, säger Roy Andersson välformulerat.

Efter den ganska konventionella debutfilmen "En kärlekshistoria" har Roy Anderssons bildspråk blivit alltmer särpräglat. Typiska Roy-scener är så originella att man genast förstår vem som har skapat dem.

Den senaste långfilmen "Om det oändliga" består av ett antal löst sammanhängande tablåer ("tavlor"): Långa och långsamma scener ofta tagna med vidvinkel från en fast (stillastående) kamera. Pedantiskt förberett och genomfört. Resultat: Hög konstnärlig nivå på ett konstigt sätt.      /Recensionen fortsätter nedan/

I utställningen visas filmer och bilder samt scenografiska modeller från den numera legendariska Studio 24. Den ligger i gatuplanet på fastigheten Sibyllegatan 24 på Östermalm i Stockholm. Studio 24 har varit scenen för många av Roy Anderssons spelfilmer och reklamfilmer samt startpunkten för flera andra svenska filmskapare sedan 1980-talet, enligt Maria Patomella (på fotot).


Så här ser fastigheten Sibyllegatan 24 ut i verkligheten. Fotot togs strax före pressvisningen i Kulturhuset Stadsteatern den 28 maj 2021. På butiksplanet finns Studio 24 fortfarande kvar även om den för tillfället var stängd. Även Roy Andersson Filmproduktion Aktiebolag finns på adressen.

 

Tyvärr finns det ingen utställningskatalog till den här utställningen. Man får alltså inte veta vilka personer som har arbetat med utställningen eller läsa expertanalyser av Roy Anderssons originella filmkonst.

RECENSIONSBETYG

Täby Allehanda ger utställningen "Roy Andersson: Om detta att vara människa" i Galleri 5 på Kulturhuset Stadsteatern i Stockholm betyget 4 stjärnor på skalan 1–5 i upplevelsevärde. Alltså: Hög klass.


Recensent (text och foto): Mac Lennart Lindskog, Täby Allehanda.
Publicerat: 1 juni 2021.

 


ANNONS


 

Täby Allehanda recenserar:
Nationalmuseums utställning
om Anders Zorn får toppbetyg

Så här såg Anders Zorn på sig själv på äldre dagar: "Självporträtt i rött", 1915, olja på duk. Cigaretter och cigarrer var vanliga statussymboler på den tiden. Det är tvärtom numera.

 

Den 6 april 2021 öppnade Nationalmuseum i Stockholm sin stora utställning "Zorn – en svensk superstjärna". Den handlar om konstnären och Mora-sonen Anders Leonard Zorn, född 1860 och död 1920. Utställningen med cirka 200 verk skulle egentligen ha öppnats förra året för att högtidlighålla 100-årsminnet av hans död. Pandemin kom emellan.

När man pratar med konstkännare som Nationalmuseums chef överindenten Susanna Pettersson om nordiska konstnärsnamn som är kända utanför Norden ser listan ut ungefär så här: Edvard Munch (Norge), Vilhelm Hammershøi (Danmark), Helene Schjerfbeck (Finland) samt Anders Zorn och Carl Larsson (Sverige). Under de senaste åren har Hilma af Klint lagts till de svenska namnen. Även Akseli Gallen-Kallela (Finland) nämns i sammanhanget.

Anders Zorn föddes den 18 februari 1860 i byn Yvraden i Utmeland i nuvarande Mora kommun i Dalarna. Han är utomäktenskaplig son till den tyske bryggaren Leonard Zorn och den svenska tjänsteflickan Grudd Anna Andersdotter. Föräldrarna hade haft ett förhållande när de var anställda på ett bryggeri i Uppsala.

Anders Zorn levde sina första tolv år tillsammans med sin mor och sina morföräldrar på gården i Mora.

Anders Zorns far dog 1872 i Helsingfors, Finland, 42 år gammal, utan att någon gång ha träffat sin son. Ett litet arv efter fadern gjorde det möjligt för Zorn att satsa på studier.

Anders Zorns leverne beskrivs som hedonistiskt. Det innebär ett hårt liv i a) sus, b) dus och c) rus. Han avled sjuklig på Mora lasarett den 22 augusti 1920 i en ålder av 60 år. Begravd vid Mora kyrka.

Anders Zorn är världsberömd som vattenmålare i dubbel bemärkelse: Dels för att han ofta målade med vattenfärger (akvarell), dels för att han gärna målade själva vattnet i hav och sjöar på ett mästerligt sätt. Som konstnär var han mer "betraktare" än "tänkare".

Anders Zorns liv och yrkesbana har få motsvarigheter i den svenska konsthistorien, framhåller Nationalmuseum. Från en relativt enkel uppväxt i Dalarna tog Zorn sig ut i världen med en nästan osannolik förmåga att plötsligt befinna sig långt inne i olika maktkretsar. I USA:s finanselit, Paris kulturelit eller Londons societet för att bara nämna några.

Nationalmuseum har ett omfattande innehav av Anders Zorns verk i sina samlingar, närmare 300 stycken. Det rör sig om skisser, teckningar, grafik och målningar.

Utmärkande för Zorns konstnärskap är en exceptionell skicklighet i olika tekniker – akvarell, oljemåleri, etsning och skulptur.

Bland hans skulpturer kan nämnas Gustav Vasa-statyn (utförd 1903) i Mora och skulpturen Morgonbad (rest 1910) i den lilla Rosenbadsparken framför Konstakademien och regeringshögkvarteret Rosenbad i Stockholm.

Nationalmuseums utställning visar såväl de kända klassikerna som mindre kända sidor av konstnären Zorn. Förutom verk från museets egna samlingar visas inlånade verk från Zornmuseet i Mora och ett stort antal verk från privata samlingar som annars inte går att se. /Recensionen fortsätter nedan/


VIDEO (137 sekunder): MUSEICHEFENS FAVORIT BLAND ANDERS ZORNS KONSTVERK: "UTE", 1890, OLJA PÅ DUK.

Nationalmuseums överintendent Susanna Pettersson intervjuas om sin favorittavla av Täby Allehandas recensent Mac Lennart Lindskog. Oljemålningen "Ute" är utlånad från Finlands Nationalgalleri, Konstmuseet Ateneum, Helsingfors.



VIDEO (147 sekunder): CURATORNS FAVORIT BLAND ANDERS ZORNS KONSTVERK: "GENERAL MENA", 1892, OLJA PÅ DUK.

Nationalmuseums curator för Zornutställningen, Carl-Johan Olsson, intervjuas om sin favorittavla av Täby Allehandas recensent Mac Lennart Lindskog. Generalen var en landsflyktig mexikansk politiker som Anders Zorn mötte när de båda var Ernest Cassels gäster på godset Compton Verney för att delta i rävjakt. Oljemålningen "General Mena" är utlånad av Hans Majestät Konungen.

 

Utställningen är kronologiskt presenterad. Det är bra för då ser man Anders Zorns utveckling tydligt. Ändå uppstår naturliga grupper på vägen. Man får följa Zorn från när han först gör entré på konstscenen 1880 fram till hans död 1920. Under de första åren som konstnär målar han nästan uteslutande i akvarell. Det är först 1887 som han på allvar tar sig an oljemåleriet.

Utställningen speglar Zorns sammansatta person som var lika mycket hembygdsvurmare som världsmedborgare. Han reste väldigt mycket. Utställningen visar exempel på bilder från bland annat Konstantinopel, Alhambra, St Ives och Paris. Under resorna anlitades han flitigt för att måla societetens porträtt, inte minst i USA dit han reste inte mindre än sju gånger.

Men hembygden i Dalarna intog en särskild plats i konstnärens hjärta, vilket framför allt speglas av den konstnärliga produktionen från de senare åren. Zorns skildringar av hembygden har bidragit till den idealiserade bilden av Dalarna samtidigt som han hade djupa kunskaper om regionen då han själv hade vuxit upp där, konstaterar Nationalmuseum.

Utställningen riktar även särskild uppmärksamhet mot Emma Zorn (född Lamm). Paret träffades under ett porträttuppdrag och efter en tids hemlig förlovning gifte de sig 1886. Genom hennes familj öppnades många dörrar för Zorn till miljöer där i sin tur nya dörrar öppnades, som ledde till bland annat England och Frankrike. Emma var samtidigt hans strängaste kritiker.

"Zorn – en svensk superstjärna" visas på det övre planet i Nationalmuseum under perioden 6 april–29 augusti 2021.

Utställningen är ett samarbete med Zornmuseet i Mora och Kunstmuseum Den Haag i Nederländerna, där den visades under hösten 2020. /Recensionen fortsätter nedan/


RECENSENTENS FAVORIT BLAND ANDERS ZORNS KONSTVERK: "SOMMARNÖJE", 1886, AKVARELL.

Ett av Anders Zorns mest genomarbetade verk. Både huvudmotivet och bakgrunden är mycket detaljerade. Som ett fotografi fast bättre. Vågornas rörelser är mästerligt återgivna: Skimrande och skvalpande mot båt och brygga. Man kan nästan höra det kluckande ljudet. Konstverket finns i pivat ägo.

Wikipedia uppger att "Sommarnöje" är en akvarell av Anders Zorn, utförd 1886 på Dalarö (i Stockholms södra skärgård) föreställande konstnärens hustru Emma Zorn och mästerlotsen Carl Gustav Dahlström vid Dalarö ström.

Sedan den 3 juni 2010 är "Sommarnöje" den dyraste svenska målningen som har sålts på auktion i Sverige, då verket auktionerades ut av Stockholms auktionsverk för 26 miljoner kronor. Tidigare högsta noterade pris var August Strindbergs "Underlandet", som 1990 såldes för 22,6 miljoner kronor, enligt Wikipedia.

De två dyraste konstnärerna är varandras kontraster: Zorn var bred i betydelsen mångsidig, Strindberg var smal som konstnär (men bred som författare).

Den här rara oljemålningen på duk, "Mor klär sitt barn", 1888, är skapad med annat manér och annan teknik än tavlan ovanför. Måste ha gått snabbare att måla. Penseldragen är här tydligare och bredare. Konturerna är något diffusare. Ändå typiskt Zorn. Privat ägo.

Vid Konstakademiens elevutställning i Stockholm 1880 väckte den då 20-årige Anders Zorn stor uppmärksamhet med akvarellen "I sorg". Den blev hans genombrott i Sverige. När man betraktar målningen närmare ser man att den är signerad L. Zorn. Det beror nog på att Anders Zorns fullständiga namn var Anders Leonard Zorn. Hans pappa, som han aldrig träffade, hette Leonard Zorn. Anders Zorn kallade sig i unga år för Leonard Zorn fram till 1884.

Den undre versionen av "I sorg", 1883, kom till tre år efter att Zorn fått sitt genombrott med motivet på Konstakademiens elevutställning. Akvarellen är en av många beställningar som Zorn fick av motivet, som blev en viktig inkomstkälla för honom. Samtidigt illustrerar den hur han har mognat som konstnär. På Zornutställningen framhålls att "uttrycket är djärvare och det tekniska utförandet mer raffinerat".

"Badande kullor", 1906, olja på duk, var under 1900-talet en av de mest reproducerade målningarna i Sverige. Detta kan vara en förklaring till att Anders Zorn för så många kommit att betraktas främst som en naketmålare. I vissa tavlor kom det erotiska innehållet att snudda vid pornografi.

I ett kapitel i utställningskatalogen skriver Patrik Steorn att "det framgår på flera ställen att Anders Zorn hade en nära relation till sina modeller". Gränsen mellan privatliv och yrkesliv luckrades upp, vilket gav utrymme för en intimitet som stimulerade hans konstnärliga arbete. Samtidigt tycks det ha varit ett sätt att skaffa sig älskarinnor.

Anders Zorn har förevigat sin hustru i denna oljemålning på duk: "Emma Zorn i Parisateljén" 1894. Utställningens curator Carl-Johan Olsson beskriver Emma "som en sorts verkställande direktör i det som kan betraktas som Firma Anders Zorn".

För Täby Allehandas läsare kan det vara intressant med anknytningen till Täby: Emma Zorn är född Emma Lamm. Hon var kusin till Carl Robert Lamm som ägde Näsby slott i början av 1900-talet. Ett resultat av släktskapet blev plafonden "Skogsrån i trädkrona" i Stora salongens tak. Plafonden är målad av Anders Zorn år 1895 ursprungligen för Villa Ludvigsberg på Södermalm i Stockholm.

Makarna Zorns äktenskap var inte okomplicerat, men deras relation varade livet ut. Efter Anders död 1920 utvecklade Emma Zornmuseet. Det skedde bland annat genom att köpa tillbaka verk som har funnits i utländska samlingar.

En lustig känsla när man vandrar runt i utställningslokalerna på Nationalmuseum uppstår vid mötet med den här oljemålningen av Anders Zorn. Den heter "Skeppsholmen i Stockholm" och skapades 1890. Tavlan visar bland annat Nationalmuseum där man själv befinner sig för tillfället. I förgrunden ses fartyg förankrade vid Skeppsholmen, i mitten Skeppsholmsbron till Blasieholmen med museet till höger. I bakgrunden syns centrala Stockholm med de uppstickande kyrktornen på S:ta Clara och S:t Jacob.

Så här ser samma vy ut nuförtiden i ett vidare perspektiv. Förvånansvärt mycket är sig likt jämfört med tavlan ovanför för 131 år sedan. Fartyg ligger fortfarande angjorda i förgrunden, i mitten ses Skeppsholmsbron till Blasieholmen med Nationalmuseum. I bakgrunden skymtar de båda kyrktornen och till vänster ses Kungliga slottet. Fotograferat från terrassen utanför Östasiatiska museet på Skeppsholmen den 6 april 2021.

 

Utställningen kompletteras med en påkostad utställningskatalog med utsökta illustrationer på Anders Zorn och hans utställda verk. Den finns i en svensk och en engelsk version.

Publikationen är 176 sidor tjock. Den innehåller artiklar med läsvärda fakta och analyser av Susanna Pettersson, Carl-Johan Olsson, Johan Cederlund, Vibeke Röstorp, Markus Bertsch, Elizabeth Doe Stone, Patrik Steorn, Per Hedström, Martin Olin och Pedro Westerdahl samt årtalshistorik.

RECENSIONSBETYG

Täby Allehanda ger utställningen "Zorn – en svensk superstjärna" hos Nationalmuseum i Stockholm betyget 5 stjärnor på skalan 1–5 i upplevelsevärde. Alltså: Toppbetyget högsta klass!


Recensent (text och foto): Mac Lennart Lindskog, Täby Allehanda.
Publicerat: 9 april 2021.

 


ANNONS


 

Täbybon Jivanna Hopkins
ställer ut i Elverket Djursholm


VIDEO (127 sekunder). Jivanna Johanna Hopkins med företaget Made by Hopkins ställer ut sin fotokonst i Djursholms gamla elverk till och med den 30 januari 2021. Hon är "inbiten Täbybo sedan barnsben" och bor i Gribbylund. Hennes konstnärliga uttryck är främst skulptur, måleri, styling och fotografi. Hon älskar färger.

Fotoutställningen har fått namnet "Skogsmystik". Skogen har varit en stor källa till inspiration, fantasi och scenografi för Jivanna Hopkins. Temat är leksaker. Inte vilka leksaker som helst: "Ur gömmorna dök de upp, mina gamla barndomsvänner. Dockorna och trollen som en gång varit fyllda av liv och magi ville påminna mig om det viktiga. Livskraften i varje ting och barnets magiska värld".

I videoklippet intervjuas Jivanna Hopkins av Täby Allehandas redaktör Mac Lennart Lindskog om bland annat fotot "Nya Höjder". Hon finns själv på plats i galleriet alla lördagar under utställningstiden för personlig visning. De utställda fotona finns även på hennes hemsida Art made by Hopkins (wixsite.com). Täby Allehandas video och foton togs den 11 januari 2021.

En trappa upp i Djursholms gamla elverksbyggnad ligger detta galleri. Här ses den pågående utställningen med foton av konstnären Jivanna Hopkins. Observera de rektangulära glasförsedda hålen i golvet. Genom glaset ser man ned till bottenvåningen. På elverkstiden drogs elektriska kablar genom hålen.

"Elektricitetsverk" står det på fasaden ovanför ingången till denna kulturhistoriska tegelbyggnad från 1909 på Danderydsvägen 4C i Djursholm. Byggnaden ligger mellan sporthallen Norrängsgården och Djursholms IP. Det forna elverket inrymmer numera en skola med det fyndiga namnet Elevverket och företaget Elverket Djursholm Mat & Mode AB. Företaget drivs av Joanna Åberg och Kattis Murray. Verksamheten omfattar café, restaurang, modebutik och galleri i det charmiga gamla elverket. Öppet varje dag utom söndag.

Publicerat: 14 januari 2021.

 


ANNONS


 

"Öppna ateljéer" i Danderyd
med Cécile Hanssons akvareller

Konstnären Cécile Hansson, Stocksund, ställde ut sina verk i hemmiljö den 9–11 oktober 2020. Hon medverkade i utställningen "Öppna ateljéer – Konst i mörkret", som arrangerades av föreningen Danderyds Konsthall. Cécile Hansson föddes i Wallonien, Belgien, och kom till Sverige 1972. Hon är självlärd som konstnär. I början av februari 2019 gick hon dock en helgkurs i akvarell hos Björn Bernström. Där fick hon hjälp att "knäcka akvarellkoderna". Sedan dess målar hon mest akvarell. Hon är gift med Täby IS-profilen Olle Hansson.

Publicerat: 12 oktober 2020.

 


ANNONS


 

Millesgårdens konsthall ställer ut
Vivienne Westwoods spekta-
kulära och utmanande mode

I pressvisningen den 1 oktober 2020 av Millesgårdens utställning om modeskaparen Vivienne Westwood medverkade från vänster Lee Price, som är curator för utställningen och samlare av Westwood-produkter, samt museets utställningsansvarige Martin Liljekvist och museichefen Onita Wass. Bakom dem ses ett stort foto på Vivienne Westwoods och Malcolm McLarens butik på King's Road 430 i London under 1970-talet. Butiken genomgick flera namnbyten: Let it Rock, Sex, Seditionaries och World's End.

 

Det har gått mode i modeutställningar: Det förekommer för närvarande åtskilliga utställningar om klädskapare och klädstilar. En av dem är "Vivienne Westwood, Punk&Glamour, A private collection", som pågår den 3 oktober 2020–9 maj 2021 i Millesgårdens konsthall på Lidingö.

Utställningen handlar om den ikoniska brittiska modeskaparen Vivienne Westwood, som föddes 1941 och snart fyller 80 år. Hennes haute couture har en spännvidd från fransk 1700-talsstil till scenkläder för punkbandet Sex Pistols. Numera kallar Vivienne Westwood sig för "klimatrevolutionär" och är djupt engagerad i miljöfrågor.

Vivienne Westwood har förvandlats från en radikal modeskapare till att gradvis bli en del av etablissemanget. Vid två tillfällen har hon blivit medaljbelönad av drottning Elizabeth: 1992 tilldelades hon den brittiska imperieorden. 2006 fick hon titeln Dame Commander för sitt bidrag till den brittiska modeindustrin.

Vivienne Westwood driver företaget som bär hennes namn. Hennes kläder och andra produkter säljs på cirka 700 försäljningsställen i mer än 50 länder, enligt Millesgården.

I utställningen visas drygt 300 plagg ur curatorn Lee Price's privata samling, designade från 1970-talet till 2010-talet. I konsthallen visas även fotografen Ki Price's fotografier, där Vivienne Westwood figurerar både på en glamourös catwalk i Paris och på Londons gator i samband med hennes politiska engagemang.

Vy över Millesgårdens konsthall från det övre våningsplanet. Se till exempel gungan i taket och fotografierna av Ki Price på väggen till vänster. Fotograferat under pressvisningen den 1 oktober.

I Westwood-utställningen visas ett stort antal tweedkostymer liksom "kaxigt uppdaterade korsetter och krinoliner" samt punkscenkläder och glamorösa klänningar (i förgrunden).

Publicerat: 4 oktober 2020.

 


ANNONS


 

Stockholms Varjehanda recenserar:

Utställning på ArkDes i Stock-
holm om LKAB:s fascinerande
flytt av stadskärnan i Kiruna

Ett av flera kulturhistoriska hus som har flyttats i den pågående gigantiska stadsomvandlingen i Kiruna är den här stora Ingenjörsvillan. Fotot togs den 31 augusti 2017 på E10 Nordkalottvägen av fotografen Jessica Nildén. Ingenjörsvillan är LKAB:s 39:e byggnad i ordning och färdigställdes år 1900. Till höger i bakgrunden på fotot ses gruvberget Kiirunavaara med LKAB:s kontorsbyggnad.

 

I Sveriges nordligaste och till arealen största kommun, Kiruna, pågår för närvarande en av de mest omfattande stadsomvandlingarna i modern tid. Kirunas stadskärna flyttas tre kilometer österut på grund av utbyggnaden av LKAB:s järnmalmsgruva som staden är uppbyggd kring. En tredjedel av befolkningen måste flytta från sina hem. Hela kvarter och kända byggnader rivs eller flyttas.

En delvis ny stad tar form. Kiruna kommun har idag fler än 22 000 invånare, varav över 16 000 bor i tätorten (Kiruna stad).

Om denna stadsomvandling handlar utställningen "Kiruna Forever" på ArkDes (Arkitektur- och designcentrum) intill Moderna museet på Skeppsholmen i Stockholm. Den 2 juni 2020 återöppnades ArkDes efter coronastängningen. "Kiruna Forever" undersöker den pågående flytten genom att visa över hundra verk av arkitekter, stadsplanerare och konstnärer.

Exempel på medverkande i utställningen: Iwan Baan, Anne Dessing and Michiel van Iersel, Design Earth, Henning Larsen, Ingela Johansson, Britta Marakatt-Labba, Joar Nango, New Mineral Collective, Outi Pieski, Sandellsandberg Arkitekter, Studio Folder, Territorial Agency, Anja Örn, Tomas Örn, Fanny Carinasdotter, Liselotte Wajstedt, White Arkitekter och Ghilardi+Hellsten med flera.

I "Kiruna Forever" får besökaren också se verk av Helmer Osslund, Carl Wilhelmson, Axel Törneman och Nils Nilsson Skum från Kiruna kommuns samling. Därtill kommer ArkDes egen samling med verk av Per Olof Hallman, Gustaf Wickman, Ralph Erskine, Arthur von Schmalensee, Hakon Ahlberg och Örjan Lüning med flera.

Genom att placera flytten i ett historiskt och geografiskt sammanhang resonerar utställningen kring de stora frågor som ett så komplext projekt väcker: Vilka begränsningar har våra naturresurser? Vad händer med invånarnas identitet och trygghet när deras hem rivs? Hur bestämmer vi vad som ska sparas av kulturarvet och vad som ska offras? Hur påverkas urfolket samernas traditionella näringar? Hur permanenta är städerna vi lever i?

"Kiruna Forever" är producerad av ArkDes. Utställningen visas den 2 juni 2020–7 februari 2021. Fritt inträde. En parallellutställning arrangeras på Konstmuseet i Norr, Norrbottens nya länskonstmuseum med bas i Kiruna. Några konstverk har specialbeställts gemensamt och visas samtidigt på båda arenorna.

Utställningskurator är Carlos Mínguez Carrasco. Assisterande utställningskurator: Sujy Lee. Utställningsproducent: Johanna Fogel.

KIRUNA OCH GRUVBOLAGET LKAB

Historisk bakgrund: År 1890 grundades LKAB (Luossavaara-Kiirunavaara Aktiebolag), gruvdriftskoncernen som numera ägs helt av den svenska staten. LKAB ansvarar för järnmalmsbrytningen i Kiruna. Företaget är Europas största järnmalmsproducent. Det är LKAB som flyttar Kirunas stadskärna när gruvan breder ut sig under stadens fötter.

Kiruna grundades år 1900. Hjalmar Lundbohm räknas som dess grundare. Han var disponent för gruvbolaget LKAB, som påbörjade brytning av järnmalm i Kiirunavaara i slutet av 1890-talet. Hjalmar Lundbohmsgården är en av de kulturbyggnader som har flyttats i och med gruvbrytningen. Sedan 2017 finns den vid foten av Luossavaara – utsiktsberget för midnattssolsturister.

År 2004 meddelade gruvbolaget LKAB i ett brev till Kiruna kommun att gruvbrytningen kommer att påverka stadsbebyggelsen inom en överskådlig framtid. Prognosen som presenterades visar hur gruvbrytningen kommer att drabba staden vid fortsatt produktion av järnmalm, då deformationerna (sprickbildningarna) påverkar Kirunas centrum. Kiruna kommun går sedan med på att flytta delar av staden då gruvbrytningen är en viktig näring.

Enligt Kiruna kommuns tidsplan för utvecklingen i den nya stadskärnan och LKAB:s tidsplan för flytt ska stadskärnan stå klar 2022. Samma år ska handel och annan service flyttas från dagens centrum till nya centrum. Detta ska ske samfällt då ingen butiksägare vill vara först och ensam i det nya, samtidigt som ingen vill vara sist och ensam kvar i det gamla.

KRAFTIGT GRUVSKALV NYLIGEN

Sprickbildningen i marken tas på stort allvar. Storskalig brytning efter malm i underjordsgruvor kan ge upphov till så kallad seismisk aktivitet. Det betyder att det uppstår skakningar, eller skalv, i berggrunden.

Sådana skalv med varierande styrka inträffar ganska ofta. Den senaste riktigt stora seismiska händelsen i Kirunagruvan inträffade så sent som natten mot måndagen den 18 maj 2020 klockan 03:11.

Magnituden uppgick till så mycket som 3,3 på den lokala skalan! Vid tillfället befann sig 13 personer under jord och dessa utrymdes. Sättningarna kändes rejält både under jord och i samhället.

LKAB skrev så här i sitt pressmeddelande: Natten mot måndagen den 18 maj skedde ett stort skalv som har lämnat få oberörda. Det är nämligen den kraftigaste seismiska händelsen som någonsin har registrerats av LKAB. Händelsens magnitud uppgick till 3,3 på den lokala skalan. Skadorna i gruvan är både omfattande och utbredda.

Utställningen "Kiruna Forever" ryms i den här utställningshallen på ArkDes på Skeppsholmen i Stockholm. I förgrunden till höger hänger konstverket "Korsande stigar", på samiska "Ruossalas bálgát", (2014) av Outi Pieski. Installationen är utförd med samma teknik och material som används vid tillverkningen av samiska sjalar.

När man går in i den här hallen undrar man om utställningen börjar till höger eller vänster. Svaret är: Ingetdera. Utställningen börjar nämligen mitt emellan. Vore bra med en skylt "Börja här!". De utställda föremålen är inte heller konsekvent ordnade i nummerföljd. Nummer 11 och 38 finns nära varandra, medan nummer 12 finns på andra sidan hallen. Utställningen är annars informativ och pedagogisk.

Fotona från utställningen är tagna den 9 juni 2020.

ArkDes framhåller att utställningen "Kiruna Forever" innehåller "en 1:1-rekonstruktion av det nyligen nedmonterade stadshuset". Det är en förvillande formulering med tanke på att det forna stadshuset i Kiruna är alldeles för stort för att rymmas i helformat i utställningshallen. Men den lilla del av stadshuset som visas i originalstorlek på utställningens bortre kortsida ger en viss inblick i hur den kulturhistoriska byggnaden har sett ut. Mest minnesvärt av designen är de rutiga balkongräckena i träslaget "oregon pine" och den mönstrade väggen i bottenplanet (även om väggen var betydligt brunmurrigare i verkligheten).

Kirunas gamla stadshus, "Igloo", invigdes 1963. Året därpå blev det utsett till Sveriges vackraste offentliga byggnad och fick då Kasper Salinpriset. Byggnaden är ritad av arkitekten Arthur von Schmalensee.

År 2001 blev stadshuset byggnadsminnesmärkt. Det betyder att byggnaden måste bevaras för all framtid. Eftersom gruvans deformationer (till exempel sprickbildning i marken) påverkar stadshuset och byggnaden inte går att bevara så upphävdes beslutet om byggnadsminne 2012. I och med upphävningen av skyddet så har stadshuset dokumenterats på olika sätt. Delar av stadshuset, såsom konst och material, lever vidare på andra platser i Kiruna.

Kirunas nya stadshus, "Kristallen", i den nya stadskärnan cirka tre kilometer österut (närmare flygplatsen) togs i bruk 2018.

På utställningen visas dessa två byggnadsmodeller (i olika skalor). Arkitekt Gustav Wickmans "Kiruna Kyrka" (1909) i målat trä (till vänster) och hans "Bläckhornshus" (arbetarbostad) i Kiruna 1902–1904. Modellen av arbetarbostaden är målad i trä och inlånad från LKAB:s gruvmuseum i Kirunagruvan. Vissa av Bläckhornshusen flyttades under 2018 och 2019 till ett område med historiska byggnader i den nordvästra delen av Kiruna.

Mellan åren 1900 och 1912 formgav arkitekten Gustaf Wickman några av tidens mest representativa byggnader i Kiruna. Kyrkan anses vara en av de största och främsta träkyrkorna i Sverige, byggd i nygotisk stil. Kyrkan kommer att flyttas till den nya stadskärnan under de närmaste åren.

Skulptören Christian Eriksson har gjort de tolv skulpturerna på kyrkans takfall och reliefen ovanför kyrkporten. Skulpturerna framställer människor i olika sinnestillstånd: Ingivelse, Hänryckning, Förtvivlan, Blyghet, Övermod, Fromhet, Förtröstan, Andakt, Svårmod, Sorg, Kärlek och Ödmjukhet. Altartavlan är målad av Prins Eugen och kallas "Den heliga lunden".

Kirunas grundare Hjalmar Lundbohm sade till arkitekten Gustaf Wickman "Du ska rita en kyrka som är som en lappkåta". Kiruna kyrka har tilldelats priset som "Sveriges vackraste byggnad".

RECENSIONSBETYG

Stockholms Varjehanda ger utställningen "Kiruna Forever" hos ArkDes betyget 3 stjärnor på skalan 1–5 i besöksvärde.

Stockholms Varjehanda ger utställningen "Kiruna Forever" hos ArkDes betyget 5 stjärnor på skalan 1–5 i ämnesval: Att ett gruvbolag flyttar en svensk stads centrum är ett toppintressant ämne!

Stockholms Varjehanda ger därmed utställningen "Kiruna Forever" hos ArkDes det sammanvägda betyget 4 stjärnor på skalan 1–5 i upplevelsevärde.


Recensent: Mac Lennart Lindskog, Stockholms Varjehanda.
Publicerat: 23 juni 2020.

 


ANNONS


 

Vad gör de egentligen på
Regeringskansliet?
Svaret ges i den nya årsboken!

"Regeringskansliets årsbok 2019" publicerades den 4 maj 2020. Årsboken innehåller 95 intressanta sidor med färska fakta och exempel på hur Sverige styrs i praktiken.

Regeringskansliets uppdrag är att stödja regeringen i dess uppgift att styra riket och förverkliga sin politik.

Tjänstemännen stödjer regeringen genom att utreda olika frågor, utforma förslag till lagstiftning, ta fram förslag till budgetproposition, ge underlag för styrning av myndigheter, utveckla relationer med andra länder samt förbereda olika beslut och ställningstaganden i förhandlingar till exempel inom EU. Det skriver Regeringskansliets förvaltningschef Mikael Granholm i förordet.

STATSMINISTERN ÄR BÅDE REGERINGSCHEF OCH MYNDIGHETSCHEF

Regeringskansliet är en myndighet, som består av Statsrådsberedningen, alla elva departementen och Förvaltningsavdelningen.

Myndigheten leds av statsministern. Det innebär att statsministern är såväl regeringschef som chef för myndigheten Regeringskansliet.

I den löpande ledningen av Regeringskansliet biträds statsministern av en statssekreterare i Statsrådsberedningen, av förvaltningschefen i Regeringskansliet och av rättschefen i Statsrådsberedningen.

I varje departements ledning finns ett eller flera statsråd (ministrar), varav ett är departementschef. Varje statsråd har stöd av statssekreterare, politiskt sakkunniga, pressekreterare och tjänstemän i departementet. Förvaltningsavdelningen leds av förvaltningschefen.

Utlandsmyndigheterna (det vill säga ambassader, representationer, delegationer vid internationella organisationer som EU, FN och OECD samt karriärkonsulat) är egna myndigheter som i administrativt hänseende är direkt underställda Regeringskansliet.

Regeringen tillsätter kommittéer och särskilda utredare. Dessa är egna myndigheter, som lyder under regeringen.

REGERINGSKANSLIET HAR 4 600 MEDARBETARE VARAV 200 POLITIKER

Av Regeringskansliets cirka 4 600 tjänstgörande är ungefär 200 politiskt tillsatta. De av Regeringskansliets medarbetare som inte är politiskt tillsatta har sina anställningar oavsett vilka som sitter i regeringen.

Tjänstemännens uppgift är att bistå regeringen med att ta fram underlag och förslag till olika regeringsbeslut och utreda frågor av både nationell och internationell karaktär.

Tjänstemännen arbetar också med frågor kring styrning av de statliga myndigheterna genom att ta fram underlag till de årliga regleringsbreven och följa upp myndigheternas verksamhet. Internationella förhandlingar, inom till exempel EU-området, ingår också i arbetet.

REGERINGSKANSLIET SAMORDNAS AV STATSRÅDSBEREDNINGEN

Statsrådsberedningen har ansvar för att leda och samordna arbetet i Regeringskansliet. Under 2019 fanns i Statsrådsberedningen statsministerns kansli och EU-ministerns kansli.

Därutöver fanns samordningskansliet, samordningskansliet för Liberalerna, förvaltningschefens kansli, rättschefens kansli, granskningskansliet, kansliet för samordning av EU-frågor, kansliet för EU-rättsliga frågor, kansliet för utrikes frågor och säkerhetspolitiska rådet samt Regeringskansliets internrevision. I statsministerns kansli ingick även Nationella innovationsrådets kansli. I Statsrådsberedningen tjänstgjorde under året i medeltal 191 personer.

CIRKA ETT TUSEN MILJARDER KRONOR I STATSBUDGETEN

I statsbudgeten för år 2019 uppgick inkomsterna till 1 056 miljarder kronor och utgifterna till 944 miljarder kronor. Statsbudgetens saldo uppgick således till 112 miljarder kronor. Det blev det största överskottet (den största "vinsten") på flera år för Sverige!

De fyra största inkomsterna för svenska staten under år 2019 var i miljarder kronor räknat "Direkta skatter på arbete" 655, "Indirekta skatter på arbete" 605, "Skatt på konsumtion och insatsvaror" 599 och "Skatt på kapital" 274 miljarder kronor. En viktig slutsats kan vara att produktion (arbete) beskattas hårdare än konsumtion.

Bland statens utgifter dominerade "Allmänna bidrag till kommuner" med 120 miljarder kronor, "Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning" 98, "Ekonomisk trygghet för familjer och barn" 97, "Hälsovård, sjukvård och social omsorg" 80 samt "Utbildning och universitetsforskning" 79 miljarder kronor.

SVENSKA UTLANDSMYNDIGHETER

Utlandsmyndigheterna, dvs Sveriges ambassader och generalkonsulat, är regeringens och Regeringskansliets förlängda arm i världen. Utlandsmyndigheterna stärker genomslaget för regeringens politik och tillvaratar svenska intressen i utlandet.

Under år 2019 fanns det 93 svenska ambassader och 8 konsulat i utlandet. Konsulaten låg i följande åtta för Sverige viktiga städer: Hongkong, Jerusalem, Mumbai, S:t Petersburg, Istanbul, Mariehamn, New York och Shanghai.

Härutöver har Sverige sju representationer och delegationer hos internationella organisationer: EU i Bryssel, FN i New York, de internationella organisationerna i Genève, OECD/Unesco i Paris, Europarådet i Strasbourg, OSSE i Wien och Nato i Bryssel.

REGERINGSKANSLIETS INFORMATION TILL ALLMÄNHETEN

När det gäller extern kommunikation strävar Regeringskansliet efter att i första hand kommunicera digitalt. Navet för att kommunicera regeringens och Regeringskansliets arbete är webbplatsen regeringen.se.

Där går det bland annat att ta del av aktuell information, prenumerera gratis på nyheter och se webbsända presskonferenser. Det går också att ta del av propositioner, skrivelser och statens offentliga utredningar.

Regeringskansliet använder även sociala medier, bland annat för att nå målgrupper som normalt inte besöker regeringen.se eller för att föra en dialog direkt med målgrupperna.

På regeringen.se finns information om regeringens och Regeringskansliets närvaro i sociala medier: www.regeringen.se/press/regeringen-och-regeringskansliet-i-sociala-medier/.

SVERIGE STYRS FRÅN HERKULESGATAN 17

Under den pågående fleråriga totalrenoveringen av regeringskvarteret Rosenbad (som är avstängt) finns numera statsministern, delar av Statsrådsberedningen, Justitiedepartementet och Förvaltningsavdelningen samt Näringsdepartementet inhysta i det närliggande kvarteret Björnen med adress Herkulesgatan 17 i Stockholm. Där ligger Sveriges nya maktcentrum.

Publicerat: 7 maj 2020

 


ANNONS


 

Hittills bästa nyhetsfotot
i Stockholms Varjehanda:
Oppositionens fem partiledare
efter att ha röstat bort Löfven

Direkt efter att ha röstat bort Stefan Löfven (S) i den historiska statsministeromröstningen på förmiddagen innan riksdagens högtidliga öppnande den 25 september 2018 gjorde de fyra allianspartiernas ledare ett gemensamt uttalande i kammarfoajén. Från vänster Annie Lööf (C), Ulf Kristersson (M), Jan Björklund (L) och Ebba Busch Thor (KD). Oppositionens femte partiledare, Jimmie Åkesson (SD), råkade just då passera bakom deras ryggar tillsammans med sin stabschef Mikael Eriksson på väg till Sverigedemokraternas eget pressuttalande. Stillbilden är hämtad ur Stockholms Varjehandas videoklipp. Foto: Mac Lennart Lindskog.

Publicerat: 28 september 2018 (i SV).

 

Hittills bästa nyhetsvideon
i Stockholms Varjehanda


VIDEO (4 sekunder). Oppositionens samtliga fem partiledare ses här, för ovanlighetens skull tillsammans, under fyra korta sekunder efter att just ha röstat bort Stefan Löfven och hans regering i riksdagens historiska statsministeromröstning tisdagen den 25 september 2018: Från vänster Annie Lööf (C), Ulf Kristersson (M), Jan Björklund (L) och Ebba Busch Thor (KD) samt bakom dem Jimmie Åkesson (SD). Filmat av Mac Lennart Lindskog, Stockholms Varjehanda.

Publicerat: 28 september 2018 (i SV).

 


ANNONS